söndag 10 januari 2010

Utvecklingsfas eller nåt

Nu har vi, för kanske 54:e gången i ordningen tagit ett beslut att "Nej, nu får det vara nog. Nu tar vi i med hårdhandskarna!" angående rutiner i vårt hem. Fightclub light är här igen.

Fight 1.
Måns strular massor på kvällar-nätter-mornar. Vi pallar inte längre att gå runt som zoombies och med alltfler rynkor runt ögonen. Vid läggning: Kast med liten nalle. Han läggs, kastar ut nallen o skriker, vi ger han den, kast igen, skrik, får den och lägger sig, kast igen osv osv. Vaknar därefter ca 10 ggr/natt om vi inte lyfter över honom. Då är det en tornardo i vår 160 cm smala säng och tillsammans m Adam omöjligt att sova. Vi har under senaste månaden burit över och tillbaka barn flera ggr/natt - crazy!
Igår började vi kämpa och från 45 min strul igår kväll vid nallkastning reducerades det till 4 minuter idag. Får se om det blir samma sköna trend på nattvaket. Den gångna natten bjöd på hallabaloo mellan 00.12-01.23. Extremt jobbigt att härda ut, men vi vet att det funkar. Och vi nattar honom var 5.e minut och tittar till honom. Samtidigt ligger Samuel 1,5 min bredvid och sover sött hela nätterna!

Fight 2.
Sam och Må har varit extremt busiga och röjiga senaste tiden och gör medvetna djävulskap mestadels hela tiden trots att vi leker massor med dem och ger dem uppmärksamhet. Vi kan sitta och leka, bygga torn till exempel och helt plötsligt börjar en sparka och kasta alla klossar över hela golvet. Sen hånskrattar de rätt upp i ansiktet, för att därefter gå till den vikta tvätten på bänken och kara ned den samtidigt som de tittar på oss med trotsig min. Tror ni man blir galen? Tidigare avledningsteorin har nu förkastats till att vara benhård på att de ska återställa ordningen som de försakat. Vi särar på dem och tar en och en, då biter det. 30 min höll jag på med först M, därefter S. I det läget blir jag sjukt envis och ska bara ha rätt. Redan dagen efter har vi sett resultat och nu går det redan bättre. Puh!

4 kommentarer:

Evelina sa...

Det låter som ni har det riktigt tufft nu, hua för att krascha natten sådär sedan försöka att vara människa dagen därpå! Önskar lycka till i er sökning efter icke struliga nätter!
Nickar igenkännande till det där jävulskapet som kryper fram emellanåt, trots konstant(nästan) uppmärksamhet och aktivitetslekar,grrr, vad gör man för fel? Nyfiken på framsteg!
Kram Evelina

Linda sa...

låter som hårda pix. om det tröstar kan jag erkänna att även vår ellen har trappat upp busnivån ungefär 500 nivåer senaste veckorna. man blir matt!

Mamma - här och nu sa...

Inte för att det är så mycket tröst när man är mitt uppe i det, men det går över och det blir lättare med tiden. Våra killar har varit precis likadana i perioder. Man blir tokig när man inte får sova och man lär sig uppskatta de bra perioderna. Håll ut!

Karin sa...

Ja, jag håller och håller och håller och håller i - men nu får fasen Måns skärpa sig. Sömn behövs NU!